Den bästa skolan

 

 

Johan_amos_comenius_1592-1671En av de främsta didaktikerna i modern tid är Johan Amos Comenius (1592–1670). Han skev bland mycket annat boken Didactica Magna – Den stora undervisningsläran (finns utgiven av Studentlitteratur) med den fantastiska undertiteln: En fullständig framställning av konsten att lära alla allt. Comenius är föregångaren till det mesta som vi ännu idag diskuterar och försöker lär oss om undervisning. Tanken på att lära alla allt är svindlande och kan tyckas aningen ambitiös – men det är precis det som dagens kursplaner i den svenska skolan kräver av lärare och elever. Det är fortfarande svindlande. Läs mer…

 

The Sermon on the MountCarl Bloch, 1890Om vi ställer oss frågan om vem som är världens bästa lärare genom tiderna – vem det är som innehar världsrekordet i undervisning – kan vi ännu längre tillbaka i tiden. Vi kan då finna en person som undervisade under (max) tre år, med sådan utvecklad metodik att det som då meddelades fortfarande är högst aktuell kunskap för ca 2,4 miljarder människor rund om i världen. Om man tror att denne lärare – Didaskalos – är Guds son, då är det förmodligen den Heliga didaktiken som han representerar. Om vi däremot ställer oss tvivlande till den saken är det svårt att inte bli nyfiken på frågar som: vilken teori utgick han ifrån; vilka metoder använde han; varifrån gick han all sin kunskap om undervisning; vilka är orsakerna till denna fenomenala framgång: kan vi lär oss något som är 2000 år gammalt. Power Point – PDFLäs mer…

DIDASKALOS2
Boken om Jesu undervisning av Tomas Kroksmark: Didskalos – undervisningsmetodik vid vårideräknings början med särskild inriktning mot Jesu undervisningsmetodik (Daidalos Förlag, 2009, andra upplagan) går att beställa direkt från Kunskapsepidemin (pris 170 kronor): kunskapsepidemin@gmail.com

Under århundraden har vi på olika sätt försökt skapa den bästa skolan genom den bästa undervisningen och det bästa lärandet. Om vi ser till vår egen tid och då tittar på till exempel de länder som är bäst i Pisa-testen (Kina, Singapore, Korea, Japan) kan vi ställa frågan om det finns någon universellt svar på vad som krävs för att bli den bästa skolan – och om det finns något i undervisningens idéhistoria som löper som en röd tråd genom de skolor som är bäst.

9789144102955 (1)

År 2009 startade Modellskolan i Gränna (Ribbaskolan) där det uttalade målet var att skapa förutsättningarna för full måluppfyllelse. En skola som då redovisade att 40 % av eleverna i årskurs 9 saknade betyg i ett eller flera ämnen, skulle fem år senare deklarera noll antal elever utan betyg i nian. Går det? I så fall, vad är det som krävs? Om denna framgångsrika experimentskola kan du läsa i boken Modellskolan (Studentlitteratur, 2014). Några av signalementen för Modellskolan är: undervisningen i centrum; undervisning och lärande på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet; ‘forskande’ lärare. Mer… Ännu mer… Utvärdering 2015…

Flag_of_South_Korea.svg Flag_of_the_People's_Republic_of_China.svg Flag_of_Japan.svg 120px-Flag_of_Singapore.svg

Under 2000-talet har OECDs Pisa-test fått stort genomslag i snart sagt hela världen. Testen mäter 15-åringars kunskaper i matematik, naturvetenskap och i läsförmåga. I OECD ingår 34 länder – i Pisa-testen 2012 deltog 65 länder. Intresset är stort, tilliten till testen är omfattande. För Sveriges del är resultaten inte bra. Detta har bland annat inneburit att den svenska regeringen bad OECD om en utvärdering av den svenska skola som också skulle omfatta råd till förbättring. Dessa är åtta till antalet. Det som väcker störst intresse är emellertid hur det kan komma sig att några länders skolor är konsekvent bäst i test efter test. Hur undervisar lärarna och hur lär eleverna i skolorna i Kina, Singapore, Korea och i Japan? Vi kan fråga oss: Kan vi lära något av dem som är bäst? Ska vi lära oss av dem som är bäst?

Screen Shot 2016-03-20 at 15.40.56

Om detta kan du läsa i boken Världens bästa undervisning (Lee & Kroksmark, Studentlitteratur, 2017) där några av Sydostasiens främsta professorer och experter beskriver skolorna i respektive länder.

 

 

Korea flickaKorea flicka

Om du – som lärare, förstelärare, rektor eller förvaltningschef – vill lära mer om den Bästa skolan kan du kontakta oss. Du kan välja mellan allt från enstaka föreläsningar till utvecklade program för skolor eller kommuner där syftet är full måluppfyllelse. Läs mer…

Kritiken… den som är så trist
När vi talar om skola och kvalitetsutveckling i samma andetag och om undervisning och lärande på sätt som har ambitionen att förbättra och göra arbetet i skolan bättre, framstår det ofta som något mycket svårt. Diskussionen, rekommendationerna, synpunkterna, förslag kommer aldrig riktigt på djupet och heller inte till den konkreta nivå som svarar på frågan: Men hur gör man då? Orsakerna till det kan vara väldigt många men en sådan, som det går att lägga märke till, är att majoriteten som uttalar sig om skolan inte har någon vetenskapligt grundad kunskap om verksamheten. Den bristen är påfallande också när lärare uttalar sig i olika sammanhang. Det är alltid trist att peka ut någon särskild person eller organisation som belägg för ett sådant här påstående – eftersom det är negativt. Men om vi kan lära oss att bli tydligare och mer praktiska i vårt tänkande om skola, kanske ett exempel kan göra nytta. Gå in på UR Lärlabbet och lyssna noga på vad som där sägs.

2017 år svenska utbildningsparadigm
Diskussionen om den svenska skolan ser nu ett nationellt paradigm som snart sagt alla utgår ifrån. Det omfamnas bland annat av våra skolpolitiker i regeringen, Skolverket, Skolkommissionen, forskare och säkert många lärarutbildare, rektorer och lärare. Paradigmet utgår ifrån att alla skolresultat är en konsekvens av elevernas socioekonomiska/-kulturella bakgrund. Barn till akademiker gör bättre resultat än barn som har svagt utbildade föräldrar. Trots Johan Hatties och andra forskares envisa hävdande att det är läraren som utgör den främsta betydelsen för eleverna kvaliteter i lärande, strandar den svenska diskussionen i just att barnets och familjen sociala och kulturella förutsättningar är helt avgörande för skolframgång – och för en jämlik skola.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *